Arbeta säkert med kryogena gaser

Från gasdetektorer till skyddskläder
Forskning & Analys
|
30 maj 2022

Kryogena gaser används i stor utsträckning i laboratorier såväl som vid läkemedelstillverkning, inom industrin och till och med i restauranger. Användning av kryogena gaser ger ett antal unika fördelar, men det finns risker kopplade till detta också.

Ladda ned vår vitbok om säkert arbete med gaser på laboratorium.

Ladda ner gratis vitbok

Felaktig användning av kryogena gaser kan leda till risk för kvävning och tredje gradens brännskador. Stefan Suys, produktchef för utrustning och installationer på Air Liquides kluster för nordvästra Europa, förklarar: ”Flytande kväve – vilken är den mest använda kryogena gasen – är luktfri och smaklös, och när den avdunstar kan den fylla ett rum obemärkt och tränga undan det syre som finns i rummet.”

”Det är viktigt att komma ihåg att det flytande kvävets volym ökar 680 gånger när det avdunstar. Det betyder att en farlig atmosfär kan uppstå även när relativt små mängder kväve läcker ut. Personliga eller fasta syrelarm är därför ett absolut måste vid arbete med kryogena gaser i begränsade utrymmen”.

Kryogena behållare

Kryogena gaser levereras i speciellt utformade kärl eller i stora exteriöra lagringstankar. Om gasen levereras i exteriöra lagringstankar måste användaren själv fylla sina behållare från tanken. Air Liquide har ett stort utbud av behållare för kryogena gaser. Vi har både hermetiskt slutna kärl med tryckstegringssystem och traditionella kärl med tätningslock. Båda varianterna finns i olika storlekar, med eller utan hjul.

”Ett hermetiskt slutet kärl med tryckstegringssystem är särskilt användbart eftersom du inte behöver hälla den kryogena vätskan”, säger Stefan. ”Men det är viktigt att säkerställa att trycket i kärlet inte blir för högt. Om trycket ökar för mycket, öppnas övertrycksventilen automatiskt och förhindrar att kärlet exploderar. Men när detta inträffar läcker det ut gasformigt kväve in i rummet.”

”Om användaren sedan glömmer att stänga ventilen som reglerar tryckstegring kommer övertrycksventilen fortsatt att vara att öppen, vilket betyder att mängden kväve i rummet fortsätter att öka. Personer som kommer in i rummet löper då stor risk att kvävas, särskilt om det inte finns någon gasdetektor. Det är också obligatoriskt att sätta upp varningsskyltar i lokaler där kryogena gaser hanteras. Slutligen vill vi verkligen rekommendera att lokalen utrustas med ett väl anpassat ventilationssystem, gärna kompletterat med forcerad ventilation som kopplats till syrelarmet och startar när syrenivån blir kritisk”.

Förebyggande av brännskador

Traditionella kärl utan tryckstegringssystem måste därför hanteras manuellt. Varje gång locket tas bort frigörs en liten mängd gasformigt kväve, vilket under normala förhållanden inte bör utgöra något problem. Det är hur som helst nödvändigt att använda en gasdetektor även för dessa kärl, för att säkerheten ska kunna garanteras. Men det är inte allt. ”Om du häller flytande kväve från en flaska kan det stänka på huden, vilket kan orsaka allvarlig brännskada, till och med tredje gradens brännskador”, tillägger Stefan. ”Dessutom känner du ingen smärta vid kontakt med flytande kväve, vilket betyder att nervsystemet inte sänder någon varningssignal.”

”Därför är det mycket viktigt att användare bär korrekt skyddsutrustning. Skyddshandskar och skyddsglasögon är ett minimikrav. Vi rekommenderar också att du använder visir, täta stövlar där byxorna går utanpå och långärmade kläder.

Ladda ned vår vitbok om säkert arbete med gaser på laboratorium.

Ladda ner gratis vitbok

Dela